goodliving

Jaha här sitter jag o är liten igen! Hatar verkligen att vara beroende av folk...familjen, kommunen...mm BLÄ! Att inte kunna gå till affären (som ligger rakt över gatan) helt själv är förnedrande. Jag slog bort tanken att gå till affären igår för jag hade pratat med päronen o kommit fram till att vi skulle kanske träffas idag istället. Så jag  njöt bara av inte känna mig stressad o orolig, jag kan vänta tills imorgon, de gör ju inget. Nu är de imorgon, ringde päronen...undrade om dom skulle in till stan o de hade dom inte tänkt....men imorgon... Nu kanskte de kommer låta som jag skyller på päronen, att de e deras fel att jag känner mig som jag gör just nu. Men nej så är de inte, åter igen så mår jag skit nu för att JAG måste eller lägger mn dag i nån annans händer. För att slippa känna allt de här. Men jag behöver hjälp, men inte fan kan jag säga till dom: Jo, nu kommer ni in för jag måste handla. Jag kan inte ens be snällt. Jag säger att de e okej o att vi hörs imorgon. Oftast gör jag de, denna gången sa jag faktiskt: De behövs inte. Vilken jag ångrar. Men då frågar mamma varför o jag säger att jag måste handla idag. Igen, låter som jag skyller på henne/dom....men de gör jag inte. De råkar bara gå ut över dom. O då får jag en anledning till att få dåligt samvete. Men varför skulle jag inte få handla idag...klart jag får, men hur? Jag ska försöka gå till affären, men jag kommer få prioritera. Jag vet inte hur jag ska föklara hur jag känner....JAG VET INTE! O de gör mig mer frustrerad! Bakslaget började innan Peraltarna kom hem o har forts. till nu... NU släppte de, men inte på ett bra sätt, gråter hysteriskt o hyperventilerar. Pga mitt tillstånd (Vet inte va jag ska kalla de längre) kan jag inte njuta...alltså har jag inte mkt mer än tak över huvudet känns de som. Bara för att jag har de som jag har de så kan jag tex inte köpa godis eller god mat o njuta av på helgen. För får jag inte sånt så finns de inte mkt mer att ha kul med... Andra umgås, får på bio, har middagar, njuter med chips framför tv:n, går på långpromenad i de fina lördags vädret... Jag påstår inte att alla har de perfekt utom jag....att jag har de värst....för de e så långt ifrån sanningen. Men de hjälper inte mig eller dom... Slut snackat, let's do something! Så va ska jag göra för att njuta idag? Sluta skriva, duscha, göra mig i ordning o gå ut, göra ett försök. Men om jag misslyckas då? Då har jag inte att njuta av o då känner jag mig misslyckad. BUT IF?? Va ska jag göra för att njuta? Släpp taget....